Igång igen

I ett försök att tillgodoräkna mig timmarna under den sista tidens ”hårdkörning”, så har jag haft tre dagars vila. Nej, det har jag inte. Men tre dagar utan träning åtminstone.

Nu på morgonen körde jag igång med ett tröskelpass innan frukost. Jag har nästan slutat skriva om detta – då jag inte ätit frukost innan något pass på flera månader. Faktum är att jag knappt ätit frukost innan jobbet (de dagar jag inte börjat med träning) på samma tid. Det är dock ett litet problem, som jag måste skärpa mig med. Ofta blir det att jag sover för länge och hastar iväg.

Här hemma är det barmark och rejält med plusgrader. Körde utan problem med uppkavlade ärmar och tightsen uppdragna på trekvarten. Älglöp med stavar, givetvis.

Barmarken i sig är nästan bara skönt. Löpa är det jag både behöver och vill göra – ännu så länge. Med den insikten är det väldigt skönt att slippa lägga någon som helst energi på ”snöbristen”.

Var fräsch i kroppen, naturligtvis, efter några dagar utan träning. Körde därför lite längre idag. 1×31.41. Lite lugnare istället.

Snittpulsen landade på 86%. Intervallen avslutades med en backe som tog 3.13. I den så var snittpulsen 88% och maxpulsen 91%. Ett riktigt fint pass. Mestadels obanat, så jag hoppas inte bli allt för sliten. Mer löpning står på schemat framöver.

Konditionen blir allt bättre, man ser tydligt på kurvan att pulsen nu mera vill sjunka så fort det blir lite nedför.

Den planerade tävlingspremiären är planerad till 6 januari. Brottbyloppet. ”Ett riktigt skidlopp” – som de själva kallar det. Med all rätt. Där finns också en Retro-klass för träskidor. Lite sugen blir man allt.

För oss herrseniorer är det 20km med individuell start som gäller. Terrängen i Brottby är rejält kuperad – så det blir ingen barnlek i kombination med individuell start. Ska bli kul (och lite nervöst) att få en värdemätare var man står kapacitetsmässigt efter några månader med enbart rejäl och bra grundträning. Om nu snön hinner komma.

Annars får vi hufsa vidare.

I klubben har vi mer hufs än hyfs – det är tydligt det, efter helgens skidölande.

Nu stundar en sista halvdag med måleri. Sen ska jag faktiskt unna mig en tids ledighet. Tycker nästan själv jag är värd det, efter ett hårt sista halvår…