Benämn oss notoriska. Vi har åtminstone roligt längs vägen. Även om vägen kan tendera bli litet längre. Genväg är dock senväg. Så någon sorts gyllene mellanväg är väl det man eftersträvar?
Idrotts-Sveriges mest notoriska skidsektion har i helgen varit på träningsläger i Orsa Grönklitt – om detta undgått någon.
De flesta for upp torsdag, vilket jag inte kunde göra pga arbete.
Åkte istället fredag morgon, tillsammans med Paradis-Magnus och Joel. För att fånga dagsljuset och kuperingen, så stannade vi till för träning i Falun. Med på turen var också Adam Steen. Han ser stark ut den gubben. Lätt och fin i kroppen. Blir inte att leka med i vinter!
Det fanns ett kortare konstsnöspår nere kring stadion, med perfekta klassiska spår. Men vi valde att förlägga träningen på de mer kuperade elitspåren, trots att det bara fanns packad skejtbädd. Bättre bålträning går väl knappast finna, ens med ljus och lykta. Knappa 2h 40min. Jag var märkbart sliten från torsdagens insats med älglöpning.
Vi åt lunch vid kl 16, på en Pizzeria i Brittsarvet:
Mot fredag kväll var alla på plats i stugorna. Totalt var vi 17 pers:
Lördag körde de flesta av oss vi i samlad tropp ett fyratimmarspass. Några mer morgonpigga i klubben valde eget upplägg. Det var ovant med så pass långt pass, men gick helt okej. Tyngst var det mellan två och tre timmar. Sen kom fettförbränningen igång ordentligt. Hade såklart bara ätit ägg och kaffe till frukost.
Borsten Olsson bröt staven efter ungefär halva passet (2/4) – fick fortsätta med skogspinne. En eloge för detta. Att bryta passet är inte ett alternativ – även om man är notorisk:
Därefter tog det vid med omedelbar after ski:
Efter ett par pils hade jag en tekniklektion på schemat. Två killar (som jag tränat med förut) och deras farsa (present). Det hela blev mycket lyckat. Det går att lära gamla hundar sitta:
Litet ytterligare senare åt klubben middag gemensamt på värdshuset:
Tre av killarna fortsatte med taxi till Mora, för vidare galej. Inga namn kommer nämnas. Två av dem kom tillbaka vid 04.00 till stugorna. Den sista fick sova ruset av sig på polishuset. Anlände med taxi lagom att väcka oss andra för träning. Timing. Ingen skada skedd.
Olika förutsättningar. Olika viljor. Olika planering. Vissa skulle åka hem, vissa mer slitna än andra. Mellan 2-3h blev passet igår (söndag). Alla deltog dock. Jag fick ihop 3h10min.
Tre av oss blev kvar till idag. Vi tillbringade gårdagseftermiddagen till att spela Monopol och ledighet:
Jag vann faktiskt.
Mot kvällen kom också Johan, en kille som jag har som adept inför Öppet Spår. Vi var således fyra personer som betraktade soluppgången från Fryksås imorse:
Det blev ungefär 3h 15minuter med inslag av teknikträning med gubbarna.
Totalt har kalaset (med torsdagens älglöpningspass) landat på ungefär 14h på fem dagar. Det var med trötta triceps jag lämnade Grönklitt:
Utförligare data och tankar om detta kommer vid tillfälle. Starkare än ifjol vid samma tid. Men nu har det kommit ut stakskidor på marknaden. Sådana har jag inte råd med, utan får väl glatt acceptera att få stryk av ytterligare ett x antal hundra personer på grund av detta. Men kan säga som så, att jag upplevde kroppens vridstyvhet vid diagonalgång till topp 3.000 på Vasaloppet – med dagens form. Åkte som vanligt diagonalt så ofta det gick. Uppför, på platten och nedför.
Det bådar gott..
Från val till smal-projektet 