Som jag försökte hinta om igår, så har jag inte haft problem slå ihjäl dagarna.
Måndagen var det måleri långt in på kvällen och vilodag.
Tisdagen bestod först av måleri. Det skulle varit inflyttning, men när jag kom till bygget vid 07.00 såg det ut så här:
Fick ringa in hjälp från Försvarsmakten, för att skynda på en aning:
Mot kvällen blev det elghufsintervaller med Norrtälje XC – tema ”beast mode”. Hade inte någon direkt toppform, men jag gjorde förmodligen årets bästa prestation och lyckades ställa av Borsten och Petter, trots lägre snittpuls.
Borsten löpte Hässelbyloppet på 38.03 – så det bådar gott. Nu är ju inte löpning och snöpulsning samma sak, men ändå. Kanske är jag snart kapabel att komma under fettbarriären 20.00 på 5k?
Vi körde 12+9min (mestadels i snön på en åker) med två minuters joggvila. 86- och 87% i snittpuls vittnar väl om att formen inte var helt på topp. En fantastisk träningsform i alla fall.
Onsdagen började hos talpedagogen och därför blev det en sen kväll på bygget. Träning var aldrig ett alternativ och utgick således.
Torsdag morgon blev det träning innan jobbet. Stavgång på rullband. Var fortfarande mör i benen sedan tisdagen, så gång passade perfekt.
Värmde upp tills pulsen nådde 85% och körde sedan 20minuter i ett svep. Detta är inkl. uppvärmning:
Snittet landade på knappa 90%. Det är bra över 20minuter och det högsta jag presterat på länge. Tidseffektivt och bra pass – klart på 30minuter. Rörligt material.
Sen målning och därefter träning med CP1000. Också de fick en omgång ordentlig skidträning i Väsjöbacken (Sollentuna). Jag själv fick ihop 90min snustempo (allt från stillastående till A2). Besteg backen cirka tre gånger.
Var hemma runt 21.45. Slitiga dagar. Lite vila.
Igår fredag ännu ett besök på sjukhuset (sömnapnéavdelningen denna gång) och därför sent på bygget. Efter ”jobbet” var jag och tittade på ett nytt projekt, så var hemma först 20.30. Då blev det fredagsmys på mitt egna lilla vis.
Idag blev det tre timmar stavlöpning/elghufs/skidgång med ett gäng i Norrtälje, innan frukost. Mestadels obanat och åkermark.
Jag var den enda som höll ut hela vägen, men fick iaf sällskap på merparten av passet. Letade rätt på varenda knöl och backe som fanns längs slingan.
Snittpuls 65% ungefär. Känns som jag tagit ett ytterligare litet kliv. Nu är det ändå med kontroll jag kan genomföra denna typ av pass.
I skrivande stund tittar jag med ena ögat på skidåkningen från Bruksvallarna. Glad det fortfarande är länge till den egna tävlingspremiären.
När Vinterstudion klappar igen – åker jag mot Stockholm för att…. jobba. Det är med blandade känslor, kan jag lova.
Imorgon är det sedan en ny dag, med nya möjligheter…
Från val till smal-projektet 