Islossning

Kvicksilvret var rejält på minus idag – även om högre uppåt Harsa-gårdens höjdmeter.

Vaknade 04.40 av att jag blev tvungen spotta ut prillan, som jag somnat med. Över sex timmar känns på något vis prisvärt. Pris är ju förövrigt ett gammalt anrikt uttryck för prilla/snus/en portion snus. Gick upp och drack lite vatten. Var relativt pigg och tänkte ett kort ögonblick fortsätta vara vaken. Slog bort det tanken relativt fort och vaknade med klockan, 05.30.

Måste ha varit riktigt utmattad efter gårdagens arrangemang, eftersom jag vaknade närmast utvilad. Ett annat framgångsrecept, som min farfar (vila i frid) lärde mig, var att alltid sova med fönstret öppet.

Har sovit med öppet fönster sedan i somras. Som kallast i Grönklitt var det väl -26. Jag sov ändå med öppet fönster. Förutom att härda kroppen och den friska luften, så inbillar jag mig att jag sover mycket lugnare (ligger still) pga. kylan. Eller tack vare. För mig som rullar över på rygg och slutar andas, är det skönt sova i andra ställningar.

För er som fortfarande inte förstått begreppet sömnapné, så har det sett ut såhär i flera år:

9458_10151828855442202_1020363488_n

Befrielsen att sova med ”bara” skena är total. Så total den nu kan bli.

Jag, Joel, Kråkben och Borsten for mot Harsa. De skulle tävla – jag skulle träna. Och vara serviceman. Vallade ett antal skidor sent igår kväll åt juniorerna. På plats återstod borstning (ej krök) och rillning:

img_0553

Åkte sedan runt i skog och mark, bidrog med hejarop och tekniktips. Samtliga gjorde enorma insatser:

För egen del var det total islossning idag. Det enda passet jag kört sedan förra söndagens Lindmanslopp, var två timmar snustempo i torsdags.

Det var första gången på ett par skidor denna vinter som jag känt mig som en människa när jag åkt. Kroppen svarade på kommando från hjärnan.

En härlig känsla. Jag till och med stakade i backarna, trots äckligt dåligt glid på mina Rossignol med tejp, som jag inte glidvallat sedan första lägret innan jul. På platten var det dock diagonal och stakning med frånspark som gällde.

Jag avslutade passet med ett varv runt sjön. Stundtals tävlingsfart. Totalt 3h 55min.

Det börjar bli dags, fokusera mot uppgiften. Vasaloppet.

img_0515img_0518img_0522img_0520

Även om jag tycker mig ”kunna” det här nu, med 11 Vasalopp i bagaget, så har jag tvivlat lite på verksamheten. Formen har varit så brutalt dålig. Nertränad i källaren. Plus moms. Idag fick jag kvittot på att jag är på rätt väg.

En urblåsning i Gimo och sedan mycket vila, har gjort susen.

Illa kvickt ska jag nu göra mig av med överskottet. Början av denna vecka kommer bli tuff.

Kanske lite vila fram mot helgen och Bessemerloppet.

Fingertoppskänsla råder.

Seedningen till led1 är ju redan klar. Sovmorgonen bokad.

Resultatet på Bessemer är skit samma. Men att åka fort, är ju bättre träning än att åka sakta.

Precis som att välja 2:or istället för 3:or på rullskidorna…?

Thåström, live, är något alla borde uppleva:

”Vad ser du längst där uppifrån tornet
Ser du allt, allt det där, som gjorde oss till det vi blev..”

6 reaktioner på ”Islossning

  1. Håkan

    Härligt att du är på gång!
    Kör du med eller utan fäste på Vasaloppet?

    Förstår förövrigt inte hur du kan beskriva 3:or som tungrull. Det är väl ingen skidåkare som håller samma fart på vintern, undantaget is eller stenhårt konstsnö, som de gör på tvåor?

    Gilla

    1. Tja! Det ska mycket till för att jag ska åka med fäste. I utgångsläget är det blankt som gäller.

      Jag förstår inte hur man ens kan jämföra km-tider mellan två helt olika idrotter på två helt olika underlag och ha det som ett relevant argument. Det är som att säga att jag löper saktare och jag cyklar snabbare, än jag åker skidor.

      Jag tycker rörelsemönstret blir felaktigt och segt. Inte den explosiva rörelse man måste ha på snö. Det STORA problemet för folk är att de inte kan åka tillräckligt fort i 1km – inte att de är svaga muskulärt eller har dålig kondition.

      Inom löpning har ju löpning nedför eller ”upplyft” i en sele ovanför bandet används i flera decennier för att tillvänja kroppen ett snabbare rörelsemönster.

      Men detta är mina helt egna teorier…

      Gilla

      1. Håkan

        Att skillnaden skulle vara så stor som mellan löpning och cykel köper jag absolut inte. Stakning på rullskidor och stakning på skidor är till allra största del väldigt lika. Det är närmare att jämföra löpning på asfalt och löpning i terräng i sådana fall. Diagonal och stakning med frånskjut är lite annat.
        Jag köper ditt resonemang om explosivitet men jag tycker det är feltillämpat på rullskidor. Du är inte ett skvatt hjälpt av lättrullen när du kommer i januari till Ramis och ska åka i -20 grader och kärvare än beska droppar på midsommardagen. Då behöver du den muskulära biten.
        Men som tur är så kan man köra både lätt och tungt.
        Jag säger som HC Holmberg. Det finns många sätt att bli bra men gemensamt för alla som är det är stor volym! 🙂

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s