Äntligen

Ett års slit. Eller slit och slit. Det blir ju aldrig slitigt på det viset, när man enbart tränar med överskott. Långsiktigt. Lustbetonat. Borgskala framför hastighets-fascism. Hur som helst, så var det så lång tid det tog innan jag kände att jag kunde LÖPA igen. Det är ju en astronomisk sträcka mellan att lufsa och att löpa. Som Anders Gärderud uttalat sig om svensk löpning: aldrig har så många, sprungit så långsamt. På engelska: He nailed it!

Idag avslutade jag arbetsdagen i Stocksund. ”UH”, adept i CCC1000 2012/2013, hade byggt en vallabod (damen tror det är en friggebod). Jävligt gott att se en direktör med fötterna på jorden:

img_9090

När boden fått en smörjelse med Flüggers uteakrylat, lurade jag iväg honom på ett löppass. Jag körde 2x10min löpning med två minuters vila (jogging såklart, för att inte släppa ner pulsen för mycket). Mest stig, men också en del obanat.

img_9099

Ännu mer gott, att få till ett vettigt intervallpass, med höga pulsnivåer. Sista intervallen snittade jag 87% utan att förta mig. Tacka Gud för löpning. Det hela gick kontrollerat till, utan en tillstymmelse till mjölksyra. Vilken enorm skillnad det är i andningen mellan tisdagens intervaller och dagens. Dels för att snittpulsen var högre, men också för att det krävs mycket mer syre för att hålla ”grejerna” i rörelse vid löpning än vid stakning. Högre syreupptag.

Det är också riktigt skönt att dra en raid in i skogen då och då, jämfört med att bara springa stig. Musklerna får direkt avlastning från det monotona, vilket leder till att man blir mindre sliten och återhämtningen går fortare. Dessutom ökar pulsen, snarare än minskar.

Äntligen känner jag att jag behöver sträcka ut på steget för att bibehålla pulsen på bra nivåer. Jag löper. Jag lufsar inte.

Ska inte bli för euforisk – så här såg det ut:

Mot kvällen var det sedan träning med CCC1000 från Swix huvudkontor vid Fiskartorpet. Elghufs och spänst, dagen till ära – efter utdelning av årets version av kläder, som Swix Teamwear står för. Jag stod bara vid sidan om, skrek och snusade, ungefär som jag vore Magnar Dalen.

Från val till smal-projektet känns lovande just nu. Snart kanske vi får gå över till back 2 beast mode-projektet? Det är skrämmande långt kvar till säsongen. Mycket kan hända. Vi ska inte hoppas för mycket, men vi andas optimism – inte sant…?

Geni:

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s