En riktigt viktig morgondag

En av de enskilt viktigaste dagarna under hela från val till smal-projektet. Bortser man från själva tävlingsdagarna, så skulle jag rangordna den som den viktigaste.

I morgon bitti är det nämligen dags att kolla formen. 5km testlopp. Det är ju inte så viktigt i sig. Mest jobbigt. Men det blir desto viktigare i planeringen av öppningshastigheten på Stockholm Marathon – som nu bara är en och en halv vecka bort. Det börjar hetta till.

Överskattar jag min kapacitet kommer jag öppna för hårt. Underskattar jag min kapacitet, kommer jag springa långsammare än vad jag egentligen borde.

Resultatet från morgondagens test, kommer ligga till grund för planeringen av mina kilometertider 4:e juni.

118446040
Frank Shorter och Steve Prefontaine. Legender.

I går kände jag bara märkbart av söndagens 35km-pass, vilket är fantastiskt i sig. Idag känns det lite mer – men andra dagen brukar vara värst. Jag vilar ändå för andra dagen i följd. Benhinnorna på insidan ömmade en aning nu mot kvällen. Oroande. Vi får verkligen hålla tummarna för att det känns bättre imorgon, annars ligger jag risigt till.

Någon ordentlig formkoll har det inte blivit sedan Roslagsbroloppet 17:e april. Då hade jag bara varit igång med träning i tre veckor efter en sjuhelvetes förkylning, som höll mig tillbaka under mars måne. Generellt hade jag sprungit väldigt lite vid den tidpunkten.

Då sprang jag 8km på 35.24. Alltså 4.25/km med snittpuls på 91%.

Innan det hade jag inte gjort någon ordentlig koll på formen (förutom skidtävlingar, som inte går att jämföra) sedan 22 november. Då:

5km testlopp
21.48
4.21/km
Snittpuls 90%

Den gången hade jag ungefär sex veckor träning i kroppen, efter att ha startat igång ”projektet” från noll-läge.

Efter Roslagsbroloppet har jag sprungit Ottarsloppet (terräng/stiglöpning och 22km) samt 10-mila (orientering). Ingen bra värdemätare, någon av dem. Men bra träning. Mycket bra.

Det har också blivit en salig blandning av träning i form av intervaller, rullskidor, jogging och asfaltspass i vad som stundtals skulle kunna benämnas som ”gubbtempo”. Också detta har varit bra och givande träning.

Intervallerna har gått snabbare, jag har gått ned en del i vikt och jag ”känner mig starkare” när jag sprungit långpass.

Vad i hela fridens namn detta innebär om man omsätter det i minuter/km under ett ordentligt löptest, är dock helt omöjligt att säga. För att inte prata om utslaget över en marathondistans. Jag har ingen som helst aning, var jag befinner mig just nu. Just därför blir morgondagens pass oerhört intressant. Och viktigt.

Vad tror ni…?

 

En reaktion på ”En riktigt viktig morgondag

  1. Mandus

    Härligt Holmström!
    Imorgon går du under 20 min på femman. Då har du nån minut att fika/rännskita bort på maran och ändå hinna pressa ner dej under 3.15 på maran. Det tror jag. Lycka till!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s