Flygande kilometern

Hade inte insjuknat idag, så efter en liten sovmorgon till 9.00 (kunde inte riktigt avgöra om jag var bakfull eller inte), en lugnare förmiddag, frukost med gröt, ägg, två koppar kaffe, två glas vatten och två ”toalettbesök” kom jag iväg mitt på dagen ungefär. Kaffe på morgonen innan träning är riktigt skönt, förutom att känna sig piggare sätter det igång magen så att man får ”rensa systemet” – bildligt talat.

Småjoggade först inomhus och ljumskar samt höger vad kändes av. Snörade på mina Lunaracer och det kändes litet bättre. Joggade iväg och känslan i vaden var där till en början och oroade. När det försvann efter några minuters uppvärmning kände jag mig riktigt lycklig i solskenet. Jag kände mig otroligt lätt i kroppen och steget. Förstod direkt att det skulle gå fort idag.

1km – 3 – 2 – 1 -4 – 3 – 2 – 1min med två minuters joggvila. Följt av 5x30sek med 1min gåvila.

Första intervallen strulade pulsbältet (var för stort, så det ville åka ned). Därför blev det närmare fyra minuters ståvila efter första intervallen, för att fixa detta. Således ingen puls från första intervallen. Missade också knäppa igång klockan på tredje intervallen.

Här är i alla fall den data som går att få fram:
1: Medeltempo: 3.24/km  (i rörelse, enligt Garmin Connect)
2: Medeltempo: 3.38/km, medelpuls: 87%, maxpuls: 94%
3: ?
4: Medeltempo: 3.34/km, medelpuls: 83%, maxpuls: 91%
5: Medeltempo: 3.54/km, medelpuls: 91%, maxpuls: 96%
6: Medeltempo: 4.00/km, medelpuls: 90%, maxpuls: 95%
7. Medeltempo: 3.57/km, medelpuls: 90%, maxpuls 95%
8. Medeltempo: 3.31/km, medelpuls: 86%, maxpuls 92%

Medeltempo/km på 30sek-intervaller: 3.28, 3.33, 2.45, 2.53, 2.43 (bara uppför)

Passet genomfördes på i princip helt flackt underlag. Blandad grusväg och asfalt.

För första gången i år så kan man säga att jag löpt! Inte lufsat. Tassat på tå. Kändes riktigt välbehövligt. Och roligt att få känna sig som en löpare också. Har inte varit under 4min/km på någon intervall tidigare under hösten eller våren. Tydligt är att onsdagens 20km-pass på asfalt gav en jävla kick-back på löpformen. Hårdhet. Precis vad mitt självförtroende behövde just nu.

Jag är riktigt glad för att jag köpte mina nya Lunaracer-skor. Passar helt perfekt för mig. Lagom tunna, lagom dämpade. Här vill jag skicka ett stort tack till min klubbkompis Linus (s)Mood, som kom med idén – vilket gjorde att jag inte gav upp när skorna inte fanns att hitta i butik i Sverige.

Inför maran tror jag det kan bli viktigt med lite snabbare pass och tänja på steget – vilket gör att man sedan kan känna sig lite ”bekvämare” i ett lugnare ”marathon-tempo”. Tror det är en fördel att ha ett stort intervall mellan maxfart och tröskelfart. Det är också därför jag tror fd. sprintskidåkare gör sig så bra som långloppsåkare – tex. JK Dahl, Kjölstad, Pettersen – m.fl. Jag själv ser mig också som en ganska snabb skidåkare – även om jag presterar bäst på långloppen. Eller gjorde. Eller ska göra igen..

Dagens lunch ser ut såhär. Slankningsarbetet fortsätter:

image

Imorgon är tanken att på ett eller annat sätt försöka löpa igen. Men det får bli i skogen. Vaderna känns tämligen förstörda redan nu…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s