Min första halvmara på asfalt

Men vi tar och skruvar tillbaka tiden litet först. Efter att ha tränat två dagar i rad i helgen har benen känts inflammerade och jag har haft ont i varenda led och sena. Att träna har inte funnits på världskartan. Generellt och speciellt de sista veckorna har jag haft stora problem med att fötterna ömmar och värker på morgonen. Kan inte gå eller stödja ordentligt för än efter någon timme. Sen släpper det. Märkligt.

Det blir ju inte bättre av att man tränar ”respektabelt” i samband med att man jobbar för mycket heller. Egentligen finns det inte mycket mer att göra, än att acceptera man är en trasdocka.

Måndag var det målning och därefter föreningsstämma för Bostadsrättsföreningen, där jag är vice ordf. Ingen träning.

Igår, tisdag, blev det inte heller någon träning. Men däremot gjordes en rejäl arbetsinsats på bygget. Tolv timmar. Var hemma strax före kl. 21. Det känns.

Sovrummet blev tapetserat, bland annat:

Gammal lägenhet betyder bökig tapetsering, då elen ofta består av utanpåliggande KULO-ledning som är svår att skära mot. Som att det inte vore nog var två av hörnen dessutom rundade. Tapeten är designad av Emma von Brömssen och snickerierna är målade med kulören S1502-y i glans 20. Allt för att skapa ett gammalt och vackert utseende.

I morse fick jag mina nya skor, Nike Lunarcer, som jag beställde i torsdags via Nike.com. Det är snabbt levererat måste jag säga. Storleken passade dessutom perfekt!

Inför veckan så var ju planen att genomföra dessa tre pass (i valfri ordning):
1. Snabbare intervaller
2. 20km asfalt
3. Utfyllnad i form av skogslöpning

Det betydde ju att jag var tvungen att träna idag. Var länge nära att ställa in då det fortfarande kändes lite risigt i benen. Intervallerna föll därför bort. Skogslöpningen kunde jag inte avverka idag – för de andra två passen kan jag inte köra så tätt inpå varandra.

Därför bestämde jag mig för att prova löpa asfalt idag. Skulle det kännas för jävligt, skulle jag tillåta mig att vända. Öppnade i behagligt tempo. Höger vad kände jag fortfarande av (efter söndagens pass), men det blev inte värre – så jag bara fortsatte. Precis som sist valde jag att köra halva vägen i en riktning och sen vända. Alltså vändning efter 10km. Grym träning för psyket dessutom. Att träna med musik och hörlurar skulle aldrig falla mig in. Dels för att jag tycker det är viktigt att kunna bita ihop och fokusera när man tävlar – jag skulle aldrig få för mig att tävla med hörlurar. Man går också miste om själva naturupplevelsen och alla intryck som naturen har att bjuda på samt möjligheten att få rensa skallen. Allra helst för en annan med både den ena och andra förmodade bokstavskombinationen, blir det viktigt. För mig är det en viktig del i varför man håller på. Ljudet av din egen andning och stavar, skidor eller skor som slår mot underlaget. Du och elementen.

Men man ska aldrig säga aldrig.

Provlöpte mina nya Lunaracer (de gröna):


Det kändes så pass bra att jag klarade av att hålla hela passet progressivt.
Snittempo första 5km: 5.41min/km
Snittempo andra 5km: 5.18min/km
Snittempo tredje 5km: 5.11min/km
Snittempo sista 5km: 5.07min/km

Totalt landade snitten på 5.19min/km. Snittpuls 78%. Överraskande bra. Fick en del blåsor på fötterna efter runt 15km – måste vänja mig med de nya skorna!

Började bli rejält sliten med 3km kvar. Som en skänk från ovan mötte jag en gammal orienteringsbekant – nämligen SHL-domaren Johan Gossas (fd. Häll). Han var också ute och körde från val till smal-projekt. Fick honom att vända och avsluta tillsammans med mig och det var precis det jag behövde i den sista långa uppförsbacken, där pulsen sedermera peakade på 90%.

Mitt gamla mål 3.15 på maran bör väl som jag varit inne på revideras till 3.30 (alltså 5.00/km cirka). Då är jag i alla fall nöjd. Men vi får se, vad vi kan få till under de fem och en halv vecka som återstår!

Detta var (vad jag tror och minns) mitt längsta träningspass på asfalt någonsin. Rekordet under bloggens livslängd ligger på 10km – och det sattes ju i lördags. Så nu blir det riktigt spännande att se, vad för slags rivningskåk det kommer bli av mina ben efter detta. Jag planerar ingen tränings för än på lördag.

Vi får börja med ett kvällsskift på bygget idag – och så ser vi vad som händer.

Rock on!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s